Från ansökan till Stimstipendium – så går det till när stipendiaterna utses

Stimstipendiet finns till för att främja ny svensk musik av hög konstnärlig kvalitet oavsett genre, och kan sökas av alla Stimanslutna. Under 2020 delades ett extra stort antal stipendier ut med anledning av pandemin, totalt 439 upphovspersoner tilldelades stipendier för över 7 miljoner kronor. Här berättar vi mer om processen bakom.

En viktig del i Stims verksamhet är att främja återväxt och mångfald i Sveriges musikliv. Det gör vi förstås genom den reguljära licensieringen och utbetalningen, men det avsätts också särskilda medel för sociala, kulturella och utbildningsorienterade ändamål. Det kan till exempel göras genom stipendier, notutgivningsstöd, resebidrag, rådgivning eller opinionsbildande arbete.

Redan 1925 började Stim dela ut stipendier för att främja musikens utveckling. För att ge förutsättningar för skapande stöttar Stim enskilda låtskrivare, textförfattare och tonsättare som håller hög konstnärlig kvalitet, vilket vi alltså gjort i nästan hundra år.  

Men vem bestämmer vad som är ”hög konstnärlig kvalitet”? Och hur går det till när stipendiaterna utses? Det hela föregås av en rigorös process för att säkerställa att stipendierna gör så mycket nytta som möjligt. Här nedan förklaras hur arbetet går till i några enkla steg.

Svensk Musik och stipendiekommittén ansvarar för arbetet
Det är Stims dotterbolag Svensk Musik som har uppdraget att administrera stipendierna under hela ansöknings- och bedömningsprocessen. Ytterst ansvarig för processen är verksamhetschef Ann-Christin Biel. Till sin hjälp har hon en stipendiekommitté, som består av representanter på uppdrag från FST, Musikförläggarna och SKAP. Denna kommitté utses av Stims styrelse, och ledamöterna sitter på tre år, med möjlighet till förlängning till maximalt sex år. Kommittén består av ämnesexperter som alla är professionellt verksamma inom olika delar av musikområdet.

Stipendiekommittén ska ta följande faktorer i beaktande när de bedömer inkomna ansökningar:

  • Stims stipendier ska främja ny svensk musik av hög konstnärlig kvalitet oavsett genre.
  • Stims stipendier kan tilldelas såväl oetablerade som etablerade personer.
  • Tilldelning av stipendier som så långt som möjligt strävar efter musikalisk mångfald, är balanserad ur ett jämställdhetsperspektiv och har en spridning vad gäller konstnärlig form, ålder och verksamhetsort.
  • Ingen hänsyn ska tas till ansökande personers ekonomiska situation.
     

Aktuell stipendiekommitté

Lisa Långbacka

(2018-2020)

SKAP

Pär Lindgren

(2020-2022)

FST

Patrik Sventelius

(2020)

Musikförläggarna

Mattias Rodrick

(2018-2020)

FST

Alina Devecerski

(2019-2021)

SKAP

Frida Hyvönen

(2020)

SKAP

 

Ansökan skickas in via Mina Sidor
Man söker stipendiet via Mina Sidor, där det finns en speciell avdelning för stipendierna som är öppen under ansökningsperioden, i år 17 augusti – 18 september. För att ansökan ska godkännas behöver 15 minuter musik bifogas.

Har man fått arbetsstipendium från Konstnärsnämnden samma år är det inte möjligt att söka Stimstipendiet. Vidare är de som fått Stimstipendium två år i rad blockerade från att söka för ett tredje år, vilket hänger ihop med att Skatteverket inte tillåter skattefria stipendier mer än två år i rad från samma källa. Det finns utöver dessa krav inga hinder för att få Stimstipendium flera gånger i sin karriär.

Uppstartsmöte för alla som arbetar med Stimstipendiet
Efter att ansökningstiden gått ut samlas alla som ska arbeta med ansökningarna. Det är kommitténs ordförande Ann-Christin Biel som håller i uppstartsmötet där kommitténs ledamöter, stipendieteamet från Svensk Musik, och it-tekniker möts och går igenom arbetet. Biel informerar då om uppdraget, kriterierna, den sekretessplikt som gäller, själva processen, arbetssätt med mera. Efter det skrivs sekretessavtal på - alla i kommittén har tystnadsplikt vilket är viktigt för att skydda personuppgifter och integritet för de sökande. På detta möte läggs också särskild vikt vid vad som gäller när en jävssituation uppstår, mer om det nedan.

Första sortering
Nu delas ansökningarna upp mellan kommitténs ledamöter för den första sorteringen som sker efter individuell bedömning från kommitténs ledamöter. I ansökningsformuläret anger musikskaparen genre, vilket underlättar uppdelningen. Det arbetet innebär att de olika genrerna bedöms inom sig, så inte en pop-låt står i tävlan mot ett stycke konstmusik. De inkomna ansökningarna är anonymiserade, dvs kommittén ser inte namnet på den som söker. Detta sätter musiken i första rummet och underlättar i kommitténs jobb att göra en objektiv bedömning.

I första sorteringen är målet att hitta de ansökningar som håller tillräckligt hög nivå för att kvalificera sig till en andra sortering, som sker i storgrupp. I första sorteringen lyssnas ofta de olika arbetsproverna igenom flera gånger, innan ledamoten tar beslut om vilka som går vidare till andra sorteringen.

Denna lyssning sker alltså anonymt, utan att ledamöterna i kommittén har tillgång till musikskaparens namn. Skulle ledamoten ändå känna igen musikskaparen bakom musiken har ledamoten en skyldighet att anmäla jäv om det finns skäl för det. Jäv kan beskrivas som en risk för lojalitetskonflikt till exempel om man som kommittéledamot är närstående till sökande, vän eller ovän med någon part, ekonomiskt beroende av beslutets utgång eller om man inte kan göra en opartisk bedömning av annan anledning.  

 I de fall som jäv anmäls, måste ansökan hanteras i storgrupp och ingen bedömning eller beslut sker av den jävige i kommittén. Det görs då en särskilt noggrann bedömning i storgrupp, dvs hela kommittén medverkar, med undantag för den jävige som då lämnar rummet. I den processen görs en första och andra sortering vid samma tillfälle.

Andelen ansökningar som går vidare till andra sortering varierar mellan åren, men det kan handla om ungefär en fjärdedel som går vidare i detta steg.

Andra sortering
Efter att första sorteringen är klar tar andra sorteringen vid. Under en veckas tid samlas kommitténs ledamöter för att gemensamt lyssna igenom de ansökningar som gått vidare. Denna gång är arbetsproverna inte längre anonyma, och ledamöterna vet alltså i detta läge vilka av musikskaparna som lämnat in de olika ansökningarna som gått vidare. Detta görs för att bland annat kunna främja jämställdhet.

Stipendiekommitténs ordförande och ytterligare en person från Svensk Musiks stipendieteam finns på plats varje dag under den andra sorteringen, för att underlätta kommitténs arbete. De för även anteckningar om frågor och identifierar förbättringar till kommande år, samt är uppmärksamma på att allt går rätt till och säkerställer att rutiner följs i processen.

Hela kommittén enas i detta läge om vilka som bör tilldelas stipendium eller inte. På den sista dagen under denna bedömningsvecka beslutar kommittén om respektive stipendiebelopp för de olika ansökningarna. Tidigare år har Stimstipendiet legat på antingen 25 000 kr eller 50 000 kr, men i år har Stim beslutat att tillföra extramedel för att mildra pandemins effekter och därför tillfört ett antal stipendier om 10 000 kr.

Andelen ansökningar som får stipendium av de som gått vidare till andra sortering varierar mellan åren, ett vanligt år är det ungefär en tredjedel som blir tilldelade stipendium. 2020 var det närmare tre fjärdedelar som fick stipendium eftersom Stim hade tillfört ett stort antal extrastipendier för att mildra effekterna av pandemin.

Beslut om stipendium
Efter att kommitténs arbete är klart överlämnas underlag till Stims styrelse som godkänner förslaget på stipendiater. Detta är en formalitet – Stims styrelse går inte in i arbetsmaterialet utan godkänner helheten.

Utdelning av stipendium

Stim meddelar de som ansökt om stipendium om utkomsten, och för de lyckliga som fått stipendium följer en utbetalning och även en särskild ceremoni för att hylla musikskaparna. Tidigare skedde detta fysiskt men till följd av pandemin skedde det i år digitalt. I samband med detta offentliggör Stim namnen på vinnarna.

Diskussion i efterhand om stipendierna

Många ser Stims stipendier som en ära och en bekräftelse på sitt arbete. Samtidigt innebär det också att andra musikskapare blir besvikna över att inte ha tilldelats stipendium. Det är naturligt, men tråkigt, förstås. Vårt budskap till alla som fått nej är att inte ge upp utan återkomma igen nästa år.

Ibland lyfts också frågor och kritik kring stipendieprocessen och Svensk Musik är angelägna om att svara på alla frågor som kommer. En sådan kritik kan handla just om jäv, vilket är viktigt att ta på allvar. Svensk Musik har en rigorös process för att minimera risken att jäv förekommer. Alla kommitténs ledamöter har ett individuellt ansvar att uppge jäv, och därmed inte delta i bedömning och beslut i de fallen. Kommitténs ordförande har ingen rösträtt utan fokuserar uteslutande på att säkra att processen går rätt till.  

Det är ett förtroendeuppdrag att utses till ledamot i Stipendiekommittén och det kommer med ett stort ansvar att hantera alla dessa ansökningar på ett professionellt sätt. Om man som musikskapare har funderingar om sin ansökan uppmanar vi dig att ta kontakt med Svensk Musik.

Ett annat perspektiv som lyfts i samband med diskussioner om stipendierna är att många av de som erhåller stipendier är väl etablerade musikskapare som kan förväntas ha goda intäktsmöjligheter på annat håll. Det är viktigt att slå fast att stipendiernas syfte, som Stims styrelse har slagit fast, är att premiera hög konstnärlig kvalitet. Det tas alltså inte hänsyn till upphovspersonens ekonomiska situation. Stipendier kan tilldelas såväl oetablerade som etablerade personer. Så har det varit i ca 20 år, mot bakgrund av att musikens kvalitet ska stå i första rummet.

Det är viktigt att ha med sig att i det första urvalet, där ca 75 procent av alla ansökningar gallras bort, lyssnar kommitténs ledamöter på anonyma bidrag. I den andra sorteringen är identiteten bakom musikskaparna känd och där arbetar kommittén, enligt instruktioner från Stims styrelse, för att så långt som möjligt sträva efter musikalisk mångfald, vara balanserad ur ett jämställdhetsperspektiv och ha en spridning vad gäller konstnärlig form, ålder och verksamhetsort.

Just nu pågår en bred utredning inom Stim i syfte att analysera och se över begreppet mångfald och dess olika dimensioner och innebörd i musikens värld. Det är ett omfattande arbete som bland annat inneburit djupintervjuer med akademiker, andra upphovsrättssällskap i Europa, musikskapare, förlag och andra intressenter. Mer information om detta arbete kommer inom kort.

Arbete för jämställdhet

Stim har en lång rad olika initiativ för att öka jämställdheten i musikbranschen. När det gäller totala antalet sökande till Stimstipendierna så har det ökat rejält senaste åren. Att öka antalet sökanden har varit viktigt– med ett stort antal sökande så kan Stipendiekommittén tilldela stipendierna på ett balanserat sätt ur ett jämställdhetsperspektiv, utan att göra avkall på den konstnärliga kvaliteten.

Under åren 2016 till 2020 har andelen kvinnor som mottagit Stimstipendium varierat mellan 43 och 48 procent. Detta trots att andelen kvinnor bland de sökande under samma period varit mellan 29 och 33 procent. Dessa siffror måste också ses i ljuset av att endast ca 20 procent av de Stimanslutna, vilka är de som har möjlighet att söka stipendiet, är kvinnor.