Från ansökan till Stimstipendium – så går det till när stipendiaterna utses

Stimstipendiet finns till för att främja ny svensk musik av hög konstnärlig kvalitet oavsett genre, och kan sökas av alla Stimanslutna. Här berättar vi mer om processen när stipendiaterna utses.

En viktig del i Stims verksamhet är att främja återväxt och mångfald i Sveriges musikliv. Det gör vi förstås genom den reguljära licensieringen och utbetalningen, men det avsätts också särskilda medel för sociala, kulturella och utbildningsorienterade ändamål. Det kan till exempel göras genom stipendier, notutgivningsstöd, resebidrag, rådgivning eller opinionsbildande arbete.

Redan 1925 började Stim dela ut stipendier för att främja musikens utveckling. För att ge förutsättningar för skapande stöttar Stim enskilda låtskrivare, textförfattare och tonsättare som håller hög konstnärlig kvalitet, vilket vi alltså gjort i nästan hundra år.  

Men vem bestämmer vad som är ”hög konstnärlig kvalitet”? Och hur går det till när stipendiaterna utses? Det hela föregås av en rigorös process för att få bästa möjliga resultat. Uppdraget från Stim styrelse är att utse stipendiater som visar hög konstnärlig kvalitet och därigenom inspirerar till nytt skapande. Här nedan förklaras hur arbetet går till i några enkla steg.

Svensk Musik och stipendiekommittén ansvarar för arbetet
Det är Stims dotterbolag Svensk Musik som har Stims styrelses uppdrag att administrera stipendierna under hela ansöknings- och bedömningsprocessen. Svensk Musiks verksamhetschef är tillika Stimstipendiekommitténs ordförande och till sin hjälp har hon ett stipendieteam och en stipendiekommitté, som består av ledamöter med förtroendeuppdrag från FST, Musikförläggarna och SKAP. Denna kommitté utses av Stims styrelse, och de sex ledamöterna sitter på tre år, med möjlighet till förlängning till maximalt sex år på ett rullande schema. Kommittén består av ämnesexperter som alla är professionellt verksamma inom olika delar av musik- och textområdet.

Stims styrelse ålägger stipendiekommittén att beakta följande faktorer när de bedömer inkomna ansökningar:

  • Stims stipendier ska främja ny svensk musik av hög konstnärlig kvalitet oavsett genre.
  • Stims stipendier kan tilldelas såväl oetablerade som etablerade personer.
  • Tilldelning av stipendier som så långt som möjligt strävar efter musikalisk mångfald, är balanserad ur ett jämställdhetsperspektiv och har en spridning vad gäller konstnärlig form, ålder och verksamhetsort.
  • Ingen hänsyn ska tas till ansökande personers ekonomiska situation.

 

Stipendiekommitté 2021

Michaela Lundin

(2021–2023)

Musikförläggarna

Pär Lindgren

(2020–2022)

FST

Lisa Grotherus

(2021–2023)

Musikförläggarna

Mattias Rodrick

(2021)

FST

Alina Devecerski

(2019-2021)

SKAP

Frida Hyvönen

(2020–2022)

SKAP

 

Ansökan skickas in via Mina Sidor
Man söker stipendiet via Mina Sidor, där det finns en speciell avdelning för stipendierna som endast är öppen under ansökningsperioden. För att ansökan ska godkännas måste minst 15 minuter musik bifogas.

Har man fått ett flerårigt arbetsstipendium från Konstnärsnämnden samma år är det inte möjligt att söka Stimstipendiet. Vidare är de som fått Stimstipendium två år i rad blockerade från att söka för ett tredje år, vilket hänger ihop med att Skatteverket inte tillåter skattefria stipendier mer än två år i rad från samma källa. Det finns utöver dessa krav inga hinder för att få Stimstipendium flera gånger i sin karriär.

Uppstartsmöte för alla som arbetar med Stimstipendiet
Kommittéledamöterna samlas med kommitténs ordförande, stipendieteamet och it-tekniker för att gå igenom arbetsprocess, tidplan, teknik mm. Ledamöterna skriver under sekretessavtal samt informeras om deras individuella ansvar under hela processen att anmäla om jäv.

Första sortering
Inför första sortering delas de inkomna ansökningarna upp mellan kommitténs ledamöter beroende på sakkunskap. I ansökningsformuläret anger den sökande en genre. Genrer används endast som ett sorteringsverktyg vid kommitténs arbete, så att text bedöms med text och inte ställs mot exempelvis filmmusik.

I första sortering är ansökningarna anonymiserade, dvs kommittén ser inte namnet på den som söker, för en så rättvisande och objektiv bedömning som möjligt. Skulle en ledamot trots anonymisering tro sig vara jävig har ledamoten skyldighet att anmäla det och skicka den ansökningen till en annan ledamot för bedömning. En anteckning görs i den aktuella ansökningen om detta.

Målet med första sortering är att hitta de ansökningar som håller tillräckligt hög kvalitet för att kvalificera sig till andra sortering, dvs bedömningsveckan då hela kommittén tillsammans går igenom samtliga ansökningar.

Andelen ansökningar som går vidare till andra sortering varierar mellan åren, men det kan handla om ungefär en fjärdedel som går vidare i detta steg.

Andra sortering
Efter att första sorteringen är klar tar andra sorteringen vid. Under en veckas tid samlas kommitténs ledamöter för att gemensamt lyssna igenom och bedöma ansökningar som gått vidare. Denna gång är stipendieansökningarna inte längre anonyma, och ledamöterna vet alltså i detta läge vilka upphovspersonerna är. Detta görs för att bland annat kunna främja bland annat jämställdhet.

Stipendiekommitténs ordförande och ytterligare en person från Svensk Musiks stipendieteam finns på plats varje dag under den andra sorteringen, för att underlätta kommitténs arbete. De för även anteckningar om frågor och identifierar förbättringar till kommande år, samt är uppmärksamma på att allt går rätt till och säkerställer att rutiner följs i processen.

Hela kommittén enas i detta läge om vilka som bör tilldelas stipendium eller inte. På den sista dagen under denna bedömningsvecka beslutar kommittén om respektive stipendiebelopp för de olika ansökningarna. Tidigare år har Stimstipendiet legat på antingen 25 000 kr eller 50 000 kr.

Andelen ansökningar som får stipendium av de som gått vidare till andra sortering varierar mellan åren, ett vanligt år är det ungefär en tredjedel som blir tilldelade stipendium.

Beslut om stipendium
Efter att kommitténs arbete är klart överlämnas underlag till Stims styrelse som godkänner förslaget på stipendiater. Detta är en formalitet – Stims styrelse går inte in i arbetsmaterialet utan godkänner helheten.

Utdelning av stipendium
Stim meddelar de som ansökt om stipendium om utkomsten, och för de lyckliga som fått stipendium följer en utbetalning och även en särskild ceremoni för att hylla upphovspersonerna. I samband med detta offentliggör Stim namnen på årets Stimstipendiater.

Diskussion i efterhand om stipendierna
Många ser Stims stipendier som en ära och en bekräftelse på sitt arbete. Samtidigt innebär det också att andra upphovspersoner blir besvikna över att inte ha tilldelats stipendium. Det är naturligt, men tråkigt, förstås. Vårt budskap till alla som fått nej är att inte ge upp utan återkomma igen nästa år.

Ibland lyfts också frågor och kritik kring stipendieprocessen om jäv, vilket är viktigt att ta på allvar. Svensk Musik har en rigorös process för att minimera risken att jäv förekommer. Alla kommitténs ledamöter har ett individuellt ansvar att uppge jäv, och därmed inte delta i bedömning och beslut i de fallen. Kommitténs ordförande har ingen rösträtt utan fokuserar uteslutande på att säkra att processen går rätt till.  

Det är ett förtroendeuppdrag att utses till ledamot i Stipendiekommittén och det kommer med ett stort ansvar att hantera alla dessa ansökningar på ett professionellt sätt. Om man som upphovsperson har funderingar om sin ansökan uppmanar vi dig att mejla din fråga till stipendium@stim.se.

Ett annat perspektiv som lyfts i samband med diskussioner om stipendierna är att många av de som erhåller stipendier är väl etablerade upphovspersoner som kan förväntas ha goda intäktsmöjligheter på annat håll. Det är viktigt att slå fast att stipendiernas syfte, som Stims styrelse har slagit fast, är att premiera hög konstnärlig kvalitet. Det tas alltså inte hänsyn till upphovspersonens ekonomiska situation. Stipendier kan tilldelas såväl oetablerade som etablerade personer. Så har det varit i ca 20 år, mot bakgrund av att musikens kvalitet ska stå i första rummet.

Det är viktigt att ha med sig att i den första sorteringen där en stor del av ansökningar gallras bort, lyssnar kommitténs ledamöter på anonyma bidrag. I den andra sorteringen är identiteten bakom upphovspersonerna känd och där arbetar kommittén, enligt instruktioner från Stims styrelse, för att så långt som möjligt sträva efter musikalisk mångfald, vara balanserad ur ett jämställdhetsperspektiv och ha en spridning vad gäller konstnärlig form, ålder och verksamhetsort.

Just nu pågår en bred utredning inom Stim i syfte att analysera och se över begreppet mångfald och dess olika dimensioner och innebörd i musikens värld. Det är ett omfattande arbete som bland annat inneburit djupintervjuer med akademiker, andra upphovsrättssällskap i Europa, musikskapare, förlag och andra intressenter. Mer information om detta arbete kommer inom kort.

Arbete för jämställdhet
Stim har en lång rad olika initiativ för att öka jämställdheten i musikbranschen. När det gäller totala antalet sökande till Stimstipendierna så har det ökat rejält senaste åren. Att öka antalet sökanden har varit viktigt– med ett stort antal sökande så kan Stipendiekommittén tilldela stipendierna på ett balanserat sätt ur ett jämställdhetsperspektiv, utan att göra avkall på den konstnärliga kvaliteten.

Under åren 2016 till 2020 har andelen kvinnor som mottagit Stimstipendium varierat mellan 43 och 48 procent. Detta trots att andelen kvinnor bland de sökande under samma period varit mellan 29 och 33 procent. Dessa siffror måste också ses i ljuset av att endast ca 20 procent av de Stimanslutna, vilka är de som har möjlighet att söka stipendiet, är kvinnor.