Från ansökan till Stimstipendium – så går det till när stipendiaterna utses

Stimstipendiet finns till för att främja ny svensk musik av hög konstnärlig kvalitet och kan sökas av alla Stimanslutna upphovspersoner. Här berättar vi mer om processen där stipendiaterna utses.
En viktig del i Stims verksamhet är att främja återväxt och mångfald i Sveriges musikliv. Det gör vi dagligen genom vårt huvudsakliga uppdrag – att betala ut stimpengar – men vi avsätter också medel genom Stim Forward Fund. Här omfattas bland annat stipendier, projektstöd, notutgivningsstöd, resebidrag, rådgivning och opinionsbildande arbete.
Redan 1925 började Stim dela ut stipendier för att främja musikens utveckling. För att ge förutsättningar för skapande stöttar Stim enskilda låtskrivare, textförfattare och tonsättare som håller hög konstnärlig kvalitet.
Men vem bestämmer vad som är ”hög konstnärlig kvalitet”? Och hur går det till när stipendiaterna utses? Det hela föregås av en rigorös process för att få bästa möjliga resultat. Uppdraget från Stim styrelse är att utse stipendiater som visar hög konstnärlig kvalitet och därigenom inspirerar till nytt skapande. Här förklaras hur arbetet går till.
Stipendiegruppens uppdrag
Stipendiegruppen består av ledamöter nominerade av FST, Musikförläggarna och Skap, och beslutas av Stims vd. De sex ledamöterna sitter på tre år, med möjlighet till förlängning till maximalt sex år, på ett rullande schema. Stipendiegruppen består av ämnesexperter som alla är yrkesverksamma inom olika delar av musik- och textområdet.
Stims styrelse ger stipendiegruppen i uppdrag att bedöma följande faktorer för de inkomna ansökningarna:
- Stims stipendier ska främja ny svensk musik av hög konstnärlig kvalitet oavsett musikaliskt uttryck.
- Stims stipendier kan tilldelas såväl oetablerade som etablerade personer.
- Tilldelning av stipendier som så långt som möjligt strävar efter musikalisk mångfald, är balanserad ur ett jämställdhetsperspektiv och har en spridning vad gäller konstnärlig form, ålder och verksamhetsort.
- Ingen hänsyn ska tas till ansökande personers ekonomiska situation, det är musikens kvalitet som ska stå i första rummet.
Stims stipendiegrupp
| Matilda Bådagård | 2024–2026 | Skap | |
| Marit Stridlund | 2025–2027 | FST | |
| Harrison First | 2025 | Skap | |
| Magnus Bunnskog | 2023–2025 | FST | |
| Michaela Lundin | 2024–2026 | Musikförläggarna | |
| Carolina Wallin Pérez | 2025-2027 | Skap | |
| Sara Olsson | ordförande | Stim |
Ansökan skickas in via Mina Sidor
Stipendiet söks via Mina Sidor, där det finns en speciell avdelning för stipendierna som bara är öppen under ansökningsperioden. För att ansökan ska godkännas måste minst 15 minuter musik bifogas.
Uppstartsmöte för alla som arbetar med Stimstipendiet
Stipendiegruppen samlas med ordförande, stipendieteamet och it-tekniker för att gå igenom arbetsprocess, tidplan, teknik med mera. Ledamöterna skriver under sekretessavtal och informeras om deras individuella ansvar under hela processen att anmäla om jäv.
Första sortering
Inför första sorteringen delas ansökningarna upp mellan gruppens ledamöter utifrån sakkunskap. I ansökningsformuläret anger den sökande en genre. Genrer används endast som ett sorteringsverktyg vid gruppens arbete, så att text bedöms med text och inte ställs mot exempelvis filmmusik.
I första sorteringen är ansökningarna anonymiserade så att gruppen inte ser namnet på den som söker, för en så rättvis och objektiv bedömning som möjligt. Skulle en ledamot trots anonymisering tro sig vara jävig har ledamoten skyldighet att anmäla det och skicka den ansökningen till en annan ledamot för bedömning. En anteckning görs i den aktuella ansökningen om detta.
Målet med första sorteringen är att hitta ansökningar som håller tillräckligt hög kvalitet för att kvalificera sig till en andra sortering, det vill säga den bedömningsvecka då hela gruppen tillsammans går igenom ansökningarna som gått vidare.
Andelen ansökningar som går vidare till andra sortering varierar mellan åren, men det kan handla om ungefär en fjärdedel som går vidare i detta steg.
Andra sortering
Efter att första sorteringen är klar tar andra sorteringen vid. Under en veckas tid samlas gruppens ledamöter för att gemensamt lyssna igenom och bedöma ansökningar som gått vidare. Nu är stipendieansökningarna inte längre anonyma, och ledamöterna vet alltså i detta läge vilka upphovspersonerna är. Detta görs för att bland annat kunna främja jämställdhet.
Stipendiegruppens ordförande och ytterligare en person från Svensk Musiks stipendieteam finns på plats varje dag under den andra sorteringen, för att underlätta arbetet. De för även anteckningar om frågor och identifierar förbättringar till kommande år, samt är uppmärksamma på att allt går rätt till och säkerställer att rutiner följs i processen.
Hela gruppen enas i detta läge om vilka som bör tilldelas stipendium eller inte. På sista dagen under bedömningsveckan beslutas om respektive stipendiebelopp för de olika ansökningarna.
Andelen ansökningar som får stipendium av de som gått vidare till andra sortering varierar mellan åren, ett vanligt år är det ungefär en tredjedel som blir tilldelade stipendium.
Jäv
Jäv kan beskrivas som en risk för lojalitetskonflikt t ex om man som ledamot i stipendiegruppen är närstående till sökande, vän eller ovän med någon part, ekonomiskt beroende av beslutets utgång eller om man inte kan göra en opartisk bedömning av annan anledning. Ledamöterna har ett individuellt ansvar att uppge jäv eller misstanke om jäv till stipendiegruppens ordförande. I första sortering måste ledamot som tror sig vara jävig göra en anteckning om detta i formuläret samt skicka ansökningen till en annan namngiven ledamot som gör bedömningen istället. I andra sortering – då samtliga uppgifter är synliga i ansökningarna – ska den som anser sig jävig anmäla detta. Gruppens ordförande gör en anteckning i formuläret. Den jävige lämnar rummet och deltar varken i bedömning eller beslut för denna ansökning.
Beslut och utdelning av stipendium
Efter att Stipendiegruppens arbete är klart överlämnas underlag till Stims vd som godkänner förslaget på stipendiater. Detta är en formalitet – Stims vd går inte in i arbetsmaterialet utan godkänner helheten.
Stim meddelar de som ansökt om stipendium om utkomsten, och för de lyckliga som fått stipendium följer en utbetalning och även ett särskilt firande för att hylla upphovspersonerna. I samband med detta offentliggör Stim namnen på årets Stimstipendiater.
Diskussion i efterhand om stipendierna
Många ser Stims stipendier som en ära och en bekräftelse på sitt arbete. Samtidigt innebär det också att andra upphovspersoner blir besvikna över att inte ha tilldelats stipendium. Vårt budskap till alla som fått nej är att inte ge upp, utan ansöka igen.
Ibland lyfts också frågor och kritik kring stipendieprocessen om jäv som är viktiga att ta på allvar. Svensk Musik har en rigorös process för att minimera risken att jäv förekommer. Det är ett förtroendeuppdrag att utses till ledamot i stipendiegruppen och det kommer med ett stort ansvar att hantera alla dessa ansökningar på ett professionellt sätt. Alla gruppens ledamöter har ett individuellt ansvar att uppge jäv, och därmed inte delta i bedömning och beslut i de fallen. Stipendiegruppens ordförande har ingen rösträtt utan fokuserar uteslutande på att säkra att processen går rätt till.
Arbete för jämställdhet
När det gäller totala antalet sökande till Stims stipendier har det ökat under de senaste åren. Att öka antalet sökanden har varit viktigt – med ett stort antal sökande kan stipendiegruppen tilldela stipendierna på ett balanserat sätt ur ett jämställdhetsperspektiv, utan att göra avkall på den konstnärliga kvaliteten.
Under åren 2016 till 2024 har andelen kvinnor som mottagit Stimstipendium varierat mellan 43 och 53 procent. Detta trots att andelen kvinnor bland de sökande under samma period varit mellan 29 och 33 procent.
Detta är ett resultat av medlemmarnas beslut om att musikalisk mångfald – och en spridning vad gäller konstnärlig form, ålder, kön och verksamhetsort – ska beaktas i besluten om vilka som ska tilldelas stipendium.