2008: Streamingen tar över

En värld i förändring

Sverige och världen hade under 2000-talets första decennium drabbats av vågorna från en Hela havet stormar-lek. Slutet på kalla kriget hade förbytts mot ett krig mot terrorism efter 11 september-dådet i New York. Och den allt större it-bubblan hade resulterat i en it-krasch. Samtidigt stod nästa teknikrevolution för dörren när Apple 2007 lanserade sin ”smarta” mobiltelefon.

Musik i megabyte

Samma förbjudna och upprymda känslor som Katy Perry sjöng om, hade även spridit sig bland musikkonsumenterna när allt fler laddar ner musik på internet. Den tilltagande digitaliserin- gen av musikformaten och en ökad möjlighet att sprida musiken själv genom bränning av skivor och senare genom internets ökade bandbredd – var en varningsflagg för att modellen för de mekaniska ersättningarna (ersättning från musik som spelats in) var på väg att hotas. Redan 1996 i en intervju med det svenska magasinet Hifi & Musik spekulerade Stims vd Gunnar Petri kring framtidens musikdistribution. Han menade där att en lösning för den digitala musikspridningen kunde bli att musiklyssnarna betalade för ”ett abonnemang för att få tillgång till en databas i stället för att betala ’per utnyttjande’”.

Från ring ring till ding ding

Den ekonomiska modellen för musikområdet var i gungning. Den tekniska utvecklingen hade gett musiklyssnarna digitala musikspelare som fick plats i fickan, kommersiella och oberoende radiokanaler hade börjat sända sitt innehåll via webben, och vanliga konsumenter kunde köpa och ladda ner musikstycken för att använda som ringsignaler i sina mobiltelefoner. Exempel på det sistnämnda är den omåttligt populära Crazy Frog, en animerad groda utvecklad av dator- animatören Erik Wernquist och ljudsatt av datorförsäljaren och musikern Daniel Malmedahl.

Bredband i bukten

I svensk dagspress nämns datorfilformatet mp3 för första gången 1997, och snart började det märkas att nedladdningen av musikfiler ökade, på bekostnad av skivbolagens intäkter.

Dessa svarade med att jaga ”pirater” och stänga webbplatser som tillhandahöll ”gratis” musik. Problemet var bara att nedladdningen fortsatte att utvecklas till att bli en folksport, inte bara i Sverige utan världen över. Fildelningsprogrammet Napster började spridas bland universitetsstudenter i USA 1999 och långsamt, närmast genom ett mun-till-munförfarande, spreds fenomenet med nedladdning globalt.

Efter flera stämningsansökningar stängdes tjänsten ned 2001. Men nästa generations fildelarprogrammerare stod på tur, till exempel svenska The Pirate Bay som grundades 2003 och som rönte stor uppmärksamhet med sin anarkistiska inställning till upphovsrättens vara eller icke vara (kort sagt: de erkände den inte). För första gången i Stims historia minskade de mekaniska intäkterna på grund av en avtagande skivförsäljning. Men Stim var rustade för dessa utmaningar och hade inlett arbetet med att digitalisera och effektivisera musikrapporteringen. Trots musikbranschens generella kräftgång kunde Stims resultat för första gången passera miljardgränsen 2006, där intäkterna från utlandet slog rekord med en tredjedel.