1959: Folkparker och nya musikstilar
Framtidslandet
När 1950-talet nådde sitt slut växte Sverige både på höjden och tvären. Hötorgsskraporna invigs i Stockholm, riksdagen beslutade om allmän tilläggspension och bärgningen av Vasaskeppet inleddes. Internationellt tävlade stormakterna USA och Sovjetunionen i rymdkapplöpning medan Ingemar ”Ingo” Johansson blev världs- mästare i tungviktsboxning när han vann över Floyd Patterson på Yankee Stadium i New York. Allt var till synes möjligt.
Musikundrets linda
Lördagskvällarna spenderade många runtom på någon av Sveriges 256 olika folkparker, där musiken var av det gladare och dansantaslaget. Många ville se och höra Lill-Babs sjunga sin superhit ”Är du kär i mig ännu Klas-Göran?”. Lill-Babs hade vid denna tid hunnit göra sin tv-debut och åkt på sin första folkparksturné i eget namn. Hon kom de närmaste åren och decennierna bli en av Sveriges största artister. Men genombrottet med ”Klas-Göran” var inte bara hennes. För kompositören och folkskolläraren Stikkan Andersson innebar det stora genomslaget att han följande år kunde starta musikförlaget Sweden Music och senare skivbolaget Polar Music.
Stim bygger ut
Folkparkerna hade under en lång tid spridit sig utanför de stora städerna och bruksorterna, och blev en plats för nöjen, dans och musik. Detta rutnät av dans- och spelställen skapade en stor marknad för turnerande musiker och artister, och Stim mottog rapporter från både större och mindrespelställen och skickade vidare ersättningen till sina medlemmar. Med allt fler tonsättare startade man avdelningen Svensk Musik med uppgift att dokumentera och informera om upphovsrättsligt skyddad svensk musik, samt att producera och tillhandahålla notmaterial till landets alla musikanter. Sedan 2008 är verksamheten ett eget aktiebolag som är helägt av Stim. Svensk Musiks samlingar omfattar idag över 21 000 deponerade verk, 1 000 tonsättarbiografier och 70 000 populärmusikverk.
Pop i topp
Populärmusiken i form av schlagermusik och den nya rock’n’rollen gjorde allt större intåg i offentligheten. ”Piraten” Jack Kotschack startade Radio Nord som utmanade det statliga radiomonopolet genom att sända musik från ett fartyg på Östersjön, utanför svenskt territorium, och hade gjort rätt för sig genom att inlednings- vis betala en klumpsumma till Stim för rätten att spela musik till fastlandet. Initiativet mer eller mindre tvingade Sveriges Radio att 1961 starta ”melodiradion” (sedermera P3) och med det ökade intäkterna för dem som komponerade inom de nya musikstilarna. En våg av unga poporkestrar med gitarrer och bas i händerna fyllde folkparkerna på bekostnad av ett otal jazzorkestrar. Den nya normen blev att musikerna fyllde sin repertoar med egen- komponerade låtar blandat med Svensktoppens mest populära titlar. Ute i Europa gick den svenska gruppen The Spotnicks skivor varma på Radio Luxemburg, med skivkonvolut och scenkläder i form av rymddräkter och sånger om raketmän och månfärder. Här hemma i Sverige kunde Lill-Babs ses i tv- programmet Drop-In 1963 när hon skrev sin autograf till medlemmarna i den för dåtiden okända engelska gruppen The Beatles som var i Sverige för sin första utlandsturné.
100 år av musikhistoria
Läs berättelsen om hur Stim under ett helt sekel arbetat för att musikskaparna ska få betalt.
1959: Folkparker och nya musikstilar
1976: Disco och bakgrundsmusik
1987: Fler tv-kanaler och bärbar musik
1995: Cd-skivan och ett svenskt under
2023: Nya plattformar och förändrad juridik
Text och research: Bartosz Petryk, Centrum för Näringslivshistoria och Stim
Illustrationer: Johan Isaksson