7 juni 2023
"Happy nation, living in a happy nation"

Så sjöng systrarna Jenny och Malin Berggren något moloket, ackompanjerade av brodern Jonas och Ulf Ekberg. Melodin gick i moll, men för deras band Ace of Base var det glada tider. Deras debutalbum med samma namn hade släppts i Sverige 1992, och året därpå i Europa och USA. Albumet blev en framgång utan dess like med en drös topplisteplacerande singlar och med totalt 23 miljoner sålda exemplar och en plats i Guinness rekordbok som en av världens bäst säljande debuter. De var inte ensamma bland svenska låtskrivare och artister att nå framgång och beröm- melse världen över – svensk musikindustri hade gått in i en guldålder.

Sverige öppnar upp

Efter en knepig inledning av 1990-talet för Sverige med finanskris och fallande krona, öppnade sig vårt land mot omvärlden. Kalla kriget hade tagit slut, Sveriges EU-ansökan låg på bordet i Bryssel och datorer med internetup- pkoppling blev allt vanligare på arbetsplatser, i skolor och i inte minst i hemmen. Den nya informationsteknologin tog världen till Sverige och svenskarna ut i världen.

En kompakt succé

Svensk musik drog nytta av denna nya öppenhet och globalisering. Stim höll räkningen på de allt större inkomsterna som svensk musik framförd utanför Sverige genererade, från livekonserter till spelningar på radio, tv och film. En bakom- liggande orsak till försäljningsframgångarna var att cd-skivan, som funnits på marknaden sedan 1980-talet, under detta decennium blev det dominerande formatet. 1991 hade detta digitala lagringsformat gått om LP-skivor och kassettband bland skivbolagens utgivning, internationellt sett.

Generation blockflöjt tar över

I kölvattnet av Ace of Base, och Roxettes erövringståg några år innan, bildades i juni 1993 Export Music Sweden av musikbranschens tongivande aktörer. Stim hade en ledande roll i samarbetet, vars uppgift var att stödja svensk musik inom alla genrer och hjälpa till att sprida den världen över. Det talades om att Sverige var bäst i världen på musikexport, endast slagna av anglosaxarna USA och Storbritannien. ”Jag har aldrig förstått varför det skulle vara finare att göra kullager eller kräppat hushållspapper än musik”, sa handelsministern Leif Pagrotsky när han i februari 1998 stod på Grammisgalans stora scen. Månaden innan hade han delat ut regeringens musikexportpris till Nina Persson, sångerska i popgruppen The Cardigans. Bandet kan sägas vara en representant av det som i folk- mun kallades för ”generation blockflöjt”, vilket anspelade på att medlemmarna och tiotusentals andra barn fått sina första instrument- och musiklektioner genom de kommunala musik- skolorna och att detta var en bidragande faktor för det svenska musikundret.

Exporten exploderar

Under hela 1990-talet var Cheiron Productions, lett av Denniz Pop som en gång i tiden pro- ducerat Ace of Base debutalbum, tongivande. Några av decenniets största internationella hitlåtar emanerade härifrån. Men det svenska musikundret var bredare än så. Det spände från populära musikmakares återkommande listettor på andra sidan Atlanten, via de lite mer kortlivade akterna som ibland skämtsamt fick epitetet ”stora i Japan”, till de mer självlärda gitarrmanglarna som tilltalade en något smalare publik. I Stockholmstudion Sunlight spelades ett antal stilbildande alster in av death metal-band som exempelvis Entombed och At The Gates.

100 år av musikhistoria

Läs berättelsen om hur Stim under ett helt sekel arbetat för att musikskaparna ska få betalt. 

1923: Starten av Stim

1948: Skivor och television

1959: Folkparker och nya musikstilar

1976: Disco och bakgrundsmusik

1987: Fler tv-kanaler och bärbar musik

1995: Cd-skivan och ett svenskt under

2008: Streamingen tar över

2023: Nya plattformar och förändrad juridik

 

Text och research: Bartosz Petryk, Centrum för Näringslivshistoria och Stim

Illustrationer: Johan Isaksson