Förslagen som kan lyfta kreativa sektorn – utredning pekar ut sex viktiga områden

Utredningen kommer med flera viktiga förslagen som Stim välkomnar. Nu är det särskilt viktigt att Sveriges regering gör verklighet av utredningen och får förslagen på plats. Utredningen har föregåtts av många år av diskussioner och det är hög tid att Sverige landar en tydlig nationell strategi för branscherna. En mätning 2017 visade att hela 130 000 företag finns i branscherna och att de sysselsatte ungefär 190 000 personer.

Det svenska välståndet bygger på att vi har en hållbar och långsiktig produktion, och just nu sker ett skifte där vi ser allt mer värde skapas i de immateriella sektorerna, och förändringen går i ett rasande tempo. Därför är denna utredning minst lika viktig för oss musikskapare som för Sverige i stort, då vi som land är beroende av en livskraftig kulturell och kreativ sektor.

Nielséns utredning har gjort ett mycket lovvärt arbete på kort tid och strategin har flera intressanta delar. Nationella strategin pekar ut 6 sex strategiska områden där man vill se insatser under tio år:

1. Tydligt tvärpolitiskt ansvar för kunskap, synergier och samverkan
2. Förnyelse av rådgivning, kapitalförsörjning och innovationsstöd
3. Långsiktigt och snabbt på upphovsrättens marknad
4. Export, internationalisering och värdeskapande utomlands
5. Hållbar arbetsmarknad och kompetensförsörjning för alla
6. Platsens betydelse för kulturella och kreativa verksamheter (och tvärtom).

I huvudsak föreslås ett delat ansvar mellan Näringsdepartementet och Kulturdepartementet, men eftersom det är ett så breda förslag kommer andra delar av regeringen också att blandas in.

Nedan kan du läsa om några särskilt spännande frågor som utredningen lyfter:

Bred enighet om upphovsrättens vikt

Stim hör till Europas största och starkaste upphovsrättsorganisationer och hela vår verksamhet bygger på upphovsrätt. Därför vill vi såklart särskilt lyfta det området, men vi är inte ensamma om det. Utredningen har haft dialog med många berörda aktörer, och alla branschorganisationer framhåller samma sak: upphovsrätt och trygga arbetsförhållanden ligger i topp på prioritetslistan.

Hela tio procent av Sveriges företag finns i den kulturella och kreativa sektorn, och dessa företag vilar många gånger sin verksamhet på upphovsrätt, men trots det finns det en skrämmande låg kunskapsnivå och engagemang för dessa frågor.

Som bekant lyser upphovsrätten med sin frånvaro i den bredare debatten. Detta trots att upphovsrätten är en grundlagsskyddad rättighet, och finns med i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Långsiktigt och snabbt på upphovsrättens marknad

Utredningen beskriver väl hur viktig upphovsrätten är för att individer och företag ska tillgodogöra sig frukten av skapandet. Utredningen sätter fingret på en viktig sak: traditionellt har upphovsrättsfrågor ofta hamnar i det kulturpolitiska området, men det behöver nu inkluderas och hanteras även ur ett näringspolitiskt perspektiv. Till exempel tillhör Sverige den absolut världseliten när det gäller låtskrivare och näst efter USA är Sverige det land i världen som har störst nettoexport av musik. För varje krona som vi betalar till utländska upphovspersoner, samlar vi in 2,7 kronor till våra svenska musikskapare. Dessutom bidrar svensk musik till den starka Sverigebild som florerar runt om i världen.

Soloföretagarna vill växa

Det finns en utbredd missuppfattning om att individer och soloföretag i de kulturella och kreativa branscherna inte vill utöka sin verksamhet och växa, men utredningen slår fast att det är tvärtom. ”Men undersökningar visar att de flesta kulturella och kreativa soloföretagarna uttrycker en tillväxtvilja, 76 procent av dem vill växa. Detta är påtagligt högre än genomsnittet för soloföretag i näringslivet på 58 procent.” Det finns alltså en stor tillväxtvilja här och ofta med upphovsrätten som grund. Regeringen har idag en lång rad olika insatser och program för att hjälpa svenska företag i allmänhet men riktade och långsiktiga tillväxtstöd till dessa branscher är inte lika vanliga.

Utredningen beskriver klokt hur svårt det kan vara för enskilda individer att söka stöd: ”Ett annat hinder är att många av soloföretagen är enskilda firmor. Dagens regler i den statliga stödgivningen innebär att en enskild firma inte kan ta emot statliga bidrag, vilket gäller även för andra näringsgrupper än företag i kulturella och kreativa branscher. Detta blev tydligt under pandemin då dessa företag inte nåddes av krisstöden. Möjligheter för att undanröja hindret kan vara att rådgivare uppmuntrar och förmår personer med enskild firma att omvandla firman till aktiebolag. Alternativt behöver reglerna ändras för statlig stödgivning, så att en enskild firma, oavsett bransch, kan ta emot stöd.”

Stort behov av utökad rådgivning kring upphovsrätt

Stim och våra närliggande branschorganisationer lägger mycket stora summor på att rådge och informera kulturskapare om hur de kan tillvara ta sina rättigheter och intressen på bästa sätt. Upphovsrätt är ett juridiskt komplicerat område, inte minst sedan digitaliseringen förändrade många affärsmodeller i grunden, och även om det redan finns rådgivningsmöjligheter idag behöver dessa stärkas. Utredningen har flera bra förslag på området som i förlängningen kommer stärka individer och företag, så att mer tid kan läggas på kreativt skapande och mindre på administration. Dessa viktiga frågor lyftes redan i fjol i återstartsutredningen Från kris till kraft (SOU 2021:77).

Upphovsrätt viktig del i innovations-indikator

Utredningen föreslår att upphovsrätt ska läggas till de övriga immaterialrätterna som finns regeringens indikator för det näringspolitiska målet om innovation och förnyelse (utgiftsområde 24 i statens budget). Bakgrunden till att upphovsrätt inte finns med idag beror sannolikt på utmaningarna med att kvantifiera något som inte registreras. De tre övriga immaterialrätterna (patent, varumärken och design) anmäls och därmed finns ett sifferunderlag att använda. Upphovsrätt å andra sidan har inte någon central databas eller registratur, utan skyddet uppstår automatiskt vid skapandet och kräver ingen anmälan.

Trots utmaningarna är det en så pass viktig fråga att den inte går att undvika. Det finns en tydlig risk att dagens indikator ger en skev beskrivning av verkligheten då den saknar en så central bit. Därför behöver regeringen lyfta detta och titta närmre på olika lösningar, så att upphovsrätt också blir del av indikatorn för innovation och förnyelse.

Viktig lagstiftning från EU 

En av de större förändringarna för de kulturella och kreativa branscherna sker just nu i och med implementeringen av EU:s upphovsrättsdirektiv. Syftet från lagstiftarnas sida är att lyfta fram hur viktig kreatörerna är och stötta branscher som arbetar med upphovsrätten som grund. Utredningen verkar ha samma ingång i frågorna och skriver: ”En viktig del i detta är implementeringen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv som innebär stärkt rätt för upphovsmän vid överlåtande av rättigheter och rätt till information om hur deras verk används. Direktivet lägger också ett ökat upphovsrättsligt ansvar för de stora onlinetjänsterna. Det finns särskilt behov av att stärka kunskap och förmågor kring upphovsrätters innebörd, värde och deras hantering, inom såväl det offentliga som bland företagen. I samband med implementeringen av direktivet har flera branschorganisationer lyft behoven för upphovsmän och utövande konstnärer om stärkta förutsättningar för att ta tillvara rätten att bestämma över sitt verk i förhandlingar och därmed skapa bättre möjligheter till skälig ersättning och insyn i hur verk används och genererar intäkter.”

Berör hela landet

Det finns en missuppfattning att dessa frågor bara berör storstadsregionerna, som ofta har profilerade företag. Men utredningen slår fast att de 190 000 personer som arbetar i branscherna är fördelade över hela landet, såväl som landsbygd och stad.

Det sammanfaller väl med resultaten i en annan rapport (Intellectual Property, Jobs & Prosperity in the Nordic Region, 2022 Index) som undersökt företag som är intensivt beroende av immaterialrätt. Där visas tydligt hur dessa företag, som till stor del överlappar med de inringade företagen i utredningen Kreativa Sverige!, finns i alla delar av landet. Se till exempel sidan 57.

Sverige riskerar att bli omsprunget

När EU mätte den ekonomiska betydelse som de immaterialrättsintensiva företagen hade, så visade resultatet 2015 att 39 procent av EU:s BNP skapades av dessa företag. 2017 var resultatet 42 procent och 2019 hade siffran växt till hela 45 procent. Just nu sker alltså en extremt snabb omställning i Sverige och EU till en kunskapsekonomi där immateriellt skapande står i fokus. Vi har ingen tid att förlora utan Sveriges regering behöver arbeta för att få denna strategi på plats så fort som möjligt. Annars riskerar vi bli omsprungna av andra länder och tappa mark.

Lästips: Upphovsrättens roll för skapandet – Fundamentet för ett kreativt samhälle