Transfer of Value och musikskaparna

Det pratas mycket om Transfer of Value och copyrightdirektivet. Vad är det och hur påverkar det musikskapandet i Sverige?

Här har vi samlat 10 relevanta frågeställningar, där du antingen kan scrolla ned på sidan eller klicka på den fråga du vill läsa mer om.

Längre ned hittar du också ett flertal intressanta länkar om Transfer of Value (ToV).

 

  1. Kortfattat, vad handlar frågan om?
  2. Hur berör det här mig?
  3. Är det inte bra att digitaliseringen har gjort att fler lyssnar på musik, även via plattformar?
  4. Vad är som är fel med dagens regelverk?
  5. Vad får det för konsekvenser?
  6. Hur kan man lösa problemet?
  7. Vad kan jag som musikskapare göra?
  8. Vad menas med Transfer of Value och Value Gap?
  9. Kritiker menar att förslaget innebär att allt innehåll på internet kommer filtreras, stämmer det?
  10. Men Stim och andra rättighetsorganisationer har ju avtal med flera plattformar?
     

Kortfattat, vad handlar frågan om?

Konsumtionen av musik i sociala medier ökar snabbt, vilket är fantastiskt! Men EU-reglerna för så kallade plattformar där användarna själva laddar upp material är föråldrade och speglar inte dagens verklighet. Plattformarna kommer idag undan sitt upphovsrättsliga ansvar för det som konsumeras på deras tjänster, trots att de tjänar stora pengar på det. Det är inte hållbart. Lagstiftningen inom EU måste moderniseras så att upphovspersonerna kan få rimlig ersättning för de värden och vinster som deras prestationer bidrar till. Annars riskerar både musiken och ekonomin att bli lidande.

 

Hur berör det här mig? 

Musik har ett värde. Musik väcker fantastiska känslor och skapar identitet på ett unikt sätt, men det handlar även om ett rent ekonomiskt värde. En blomstrande svensk musikkultur gynnar hela Sveriges ekonomi och innovationskraft. Förädlingsvärdet inom de kulturella och kreativa näringarna uppskattades 2014 motsvara ca 4 procent av Sveriges BNP. Nästan vart tredje av de små och medelstora kulturella och kreativa företagen exporterar, vilket är nästan dubbelt så mycket jämfört med samtliga företag. Samtidigt är det kulturellt och kreativt innehåll som driver den digitala ekonomin.  

 

Är det inte bra att digitaliseringen har gjort att fler lyssnar på musik, även via plattformar?

Jo, digitaliseringen är bra och har revolutionerat vår musikkonsumtion till det bättre. Fler har tillgång till och lyssnar på mer musik än tidigare. Det är bra! Musiken har fått en mer central del i människors liv och även företag och organisationer inser i växande grad värdet av musik, för att skapa identitet, stärka varumärket och affären.

Samtidigt har digitaliseringen förändrat betalningsmodellerna och lagstiftningen har inte hängt med i den tekniska utvecklingen. Värdet från musiken kommer därför inte musikskaparna tillräckligt till del idag. De upphovsrättsliga ersättningarna till skaparna motsvarar bara 1,5 procent av den globala omsättningen på de kulturella och kreativa näringarna, visar en uppskattning i en delrapport till Regeringens konstnärspolitiska utredning. 

 

Vad är som är fel med dagens regelverk?

Dagens föråldrade lagstiftning som reglerar hur plattformar ska hantera upphovsrättsligt skyddat material är äldre än plattformarna själva. Den förlegade lagstiftningen gör att plattformar, som ofta har som affärsmodell att sälja annonser riktade till kulturkonsumenterna, kan undvika ansvar med hänvisning till den så kallade Safe Harbor-regeln. Det är ett undantag för digitala tjänsteleverantörers ansvar vid ren vidarebefordran av information, enligt EU:s e-handelsdirektiv. Det borde inte råda någon tvekan om att tjänsteleverantörer som promotar eller optimerar sitt innehåll alltså ska ta upphovsrättsligt ansvar.

Det är klokt att inte lägga en stor börda på de företag som är bara passiva plattformar. Men problemet idag är att många plattformar tar en uppenbart aktiv roll och använder det kreativa innehållet för att få intäkter, vilket inte minst blir tydligt genom att de t ex skapar specifika spellistor och föreslår skräddarsytt material anpassat till konsumenterna. Och samtidigt säljer de reklam som går hand i hand med innehållet. Trots detta kan de idag komma undan genom den så kallade Safe Harbor-regeln.

Det har skapat en situation där musikskapare inte får tillräckligt betalt för sina verk, medan stora bolag tjänar mångmiljardbelopp tack vare det kreativa innehåll som finns på plattformarna. Ur ett användarperspektiv skulle värdet av dessa plattformar minska väsentligt utan den musik som finns där. En undersökning från 2015 visade att kulturellt innehåll relaterar till mer än hälften av plattformarnas intäkter.

 

Vad får det för konsekvenser?

En enig musikbransch pekar på stora problem med Safe Harbor-lagstiftningen. För att man ska våga satsa på ny musik måste man få betalt för det man har skapat. Få kommer att våga satsa om framtida intäkter går till teknikföretag och plattformar istället för till musikskapare.

Att det ska råda lika villkor för en sund konkurrens är en viktig marknadsprincip som många värnar. I musikbranschen borde den mest grundläggande regeln, att betala för musiken som används, förstås gälla för alla som tillgängliggör musik. Dagens situation där tjänster enbart inriktade på streaming av musik behöver betala upphovsrättsersättning, medan plattformar med användaruppladdat material kan hävda att de inte är ansvariga för materialet är ohållbar.

Det uppstår en skevhet i marknaden när det är så tydligt att olika tjänster har olika ansvar för upphovsrättsligt skyddat material. Det kommer att drabba utvecklingen och i förlängningen konsumenterna. 

En hållbar digital musikekonomi bygger på en stark upphovsrätt där värdet som musiken skapar också går tillbaka till skaparna.

 

Hur kan man lösa problemet?

Stim och våra samarbetsorganisationer har de senaste åren kämpat hårt för att förbättra situationen. EU-kommissionen lade i september 2016 fram ett förslag till ny europeisk upphovsrättslagstiftning. Enligt det nya förslaget ska också digitala tjänster som använder upphovspersoners innehåll i sin affärsmodell inte längre omfattas av undantag, utan måste, som andra tjänster, börja betala för innehållet. Just nu behandlas frågan i EU och beslut är planerat att tas under 2018. Sedan ska det implementeras i svensk lagstiftning.

 

Vad kan jag som musikskapare göra?

Vill du hjälpa till i kampen för en långsiktigt hållbar musikbransch kan du börja med att dela den här texten i sociala medier.

Du kan också skriva under namninsamlingen från Gesac (Stims europeiska paraplyorganisation).  

Våra beslutsfattare behöver höra vår röst och våra berättelser, så ta gärna kontakt med en politiker och berätta om din situation och det orimliga i att tjänster enbart inriktade på streaming av musik måste betala pengar till musikskaparna, medan plattformar med användaruppladdat material kan undvika att göra det. Vill du ha hjälp att komma i kontakt med politiker så tveka inte att kontakta oss på stim@stim.se.

 

Vad menas med Transfer of Value och Value Gap?

Begreppet Transfer of Value beskriver dagens problematiska värdeöverföring från musikskaparna till plattformarna. Begreppet Value Gap tar sikte på samma problematiska situation och syftar på det stora värdegapet mellan vad som kommer musikskaparna till del och vad som plattformarna tjänar.

 

Kritiker menar att förslaget innebär att allt innehåll på internet kommer filtreras, stämmer det?

Nej, förslaget innebär inte att innehåll på internet ska filtreras. Syftet med att modernisera lagstiftningen är att hitta en lösning på att plattformar där användarna själva laddar upp material betalar lite eller inte alls för det upphovsrättsskyddade material som hålls tillgänglig på plattformen. För att lösa det krävs ett tydliggörande att plattformarna måste inneha ett samtycke från rättighetshavarna. En sådan överenskommelse förutsätter att rättighetshavarna berättar för plattformarna vilka musikverk som omfattas av samtycket, dels för att få betalt, dels för att plattformen ska veta vilka musikverk som är tillåtna. Eftersom det handlar om enorma volymer material som laddas upp behövs antagligen någon form av identifieringsteknik som känner igen den upphovsrättsskyddade musiken som rättighetshavarna lämnat information om. Denna teknik ska vara lämplig och proportionerlig i relation till tjänsten och innehållet. Det innebär att kraven på identifieringstekniken kommer vara olika för olika tjänster och kommer att anpassas till situationen.

Att förslaget stämmer överens med grundläggande mänskliga rättigheter, såsom yttrandefrihet och upphovsrätt, är av största vikt. Den juridiska avdelningen hos EU:s ministerråd har publicerat en bedömning och enligt den utgör artikel 13 en väl avvägd balansering av de olika fundamentala rättigheter som berörs. Även EU-kommissionen har tittat på frågan inom ramen för en konsekvensanalysutredning och där funnit att förslaget inte får någon negativ effekt på yttrandefriheten.

Om förslaget går igenom så kommer det vara tydligt att plattformar med användargenererat material ska teckna licens för den upphovsrättskyddade musiken som finns där. Det kommer antagligen innebära att mer material kommer upp online så konsumenterna får ökad utbud.

Läs även vår sammanställning över sant och falskt om copyrightdirektivet där vi reder ut flera missförstånd som har cirkulerat den senaste tiden.

 

Men Stim och andra rättighetsorganisationer har ju avtal med flera plattformar?

Det stämmer, men den politiska frågan handlar om lagstiftningen som reglerar ansvaret för innehållet på plattformarna. När Stim och andra rättighetsorganisationer världen över representerar musikskapare och förlag i förhandling med plattformarna, har plattformarna ett överläge. De intar positionen: Varför ska vi betala enligt samma villkor som andra, när vi egentligen inte ens måste ha ett avtal? Det drabbar musikskaparna, som med detta har en vingklippt position redan från början.

Dessutom är det viktigt att lösa frågan i grunden så att musikskaparna värderas fullt ut för det de har skapat. Det finns alla möjligheter att bygga en långsiktigt hållbar digital musikmarknad. Men för det krävs också ett blomstrande musikliv.

 

Transfer of Value-frågan i korthet

Här nedanför ser du en kortfattad beskrivning av ToV-frågan.


Klicka på bilden för att se den i större format.