pengar_dras_in.png

Det kulturella innehållet är största intäktskällan i den digitala ekonomin.
Det kulturella innehållet är största intäktskällan i den digitala ekonomin.
Nyhet27 januari 2019
I början av december publicerade engelska The Guardian sin lista över de bästa melodierna 2018. Childish Gambinos ”This Is America”, producerad av Ludwig Göransson, toppar listan. Hela fem produktioner bland de tio främsta är svenska. Den svenska musikbranschen levererar på topp i år igen.

Att döma av det internationella genomslaget, spaltmeter i pressen, den Sverigebild som finns internationellt, svenskarnas egen konsumtion och betydelsen för svenska innovationsföretags exportframgångar spelar musikbranschen en central roll för svensk tillväxt.

Den svenska musikbranschens intäkter bekräftar framgångarna. Musikbranschen i Sverige fortsätter att växa och omsatte 10,7 miljarder kronor 2017. De senaste sju åren har den svenska musikbranschens intäkter ökat med drygt 60 procent vilket motsvarar drygt 4 miljarder kronor.

Musiken finns för de flesta av oss med som en del i alla livets faser, men är också som industri och näring betydelsefull av en rad ytterligare skäl:

1. Den kreativa sektorn genererar arbetstillfällen och tillväxt över hela Sverige. Totalt finns det 231 000 personer i hela näringslivet som är sysselsatta inom kulturella och kreativa områden. Det har skett en kraftig tillväxt av antal företag 2010–2016, nära 15 000 stycken och antalet företag har ökat i hela landet.

2. Förutom att den kreativa sektorn i sin helhet är en tillväxtsektor är inträdeströskeln förhållandevis låg. Det finns 130 000 verksamheter inom de kulturella och kreativa näringarna. De flesta är enmans- eller fåmansföretag. Musikbranschen är inget undantag: en mängd småföretagare och entreprenörer som får god draghjälp av internationellt verksamma låtskrivare och artister.

3. Den kreativa sektorn i Sverige visar vägen för svensk exportindustri. Nästan var tredje av de kulturella och kreativa företagen exporterar, vilket är nästan dubbelt så mycket jämfört med samtliga företag i Sverige.

4. Många av våra största låtskrivare och artister är verksamma på en internationell marknad. Förutom de arbetstillfällen dessa världsstjärnor skapar så är de en viktig del av bilden av svensk innovationskraft och bidrar därmed i ett större sammanhang än sitt eget. Att Stockholm blivit något av Los Angeles europeiska motsvarighet inom musiken får effekter på en rad områden.

5. Det kreativa och kulturella innehållet går hand i hand med tekniken som sprider det. Musiken och digitala plattformar utvecklas i symbios och skapar tillväxt i den digitala ekonomin.

Samhället har traditionellt betraktat teknik snarare än teknikens innehåll som innovation. Offentliga satsningar och privata investeringar har gått till infrastruktur och teknikutveckling, t.ex. i utbyggnad av fiber, snarare än till dem som stått för skapandet av innehållet som används för att utnyttja den ökade bandbredden. Men det är kreativiteten i kulturen, dvs kulturell innovation, som i dag är en stark drivkraft av också teknisk innovation. Utan innehåll finns det ingen tjänst.

Det kulturella innehållet är en stark drivkraft och den största intäktskällan i den digitala ekonomin. Spotify är ett bra exempel, den tekniska innovationen hade inte varit möjlig utan det kreativa innehållet. Nu har alla svenskar enkelt och laglig tillgång till all världens musik i mobilen eller datorn, vilket har lett till att fler lyssnar på mer musik. Kulturens dragningskraft och konsumenternas efterfrågan på tillgänglig kultur har möjliggjort en marknad för streamingföretag som Netflix, Storytel, Youtube och Spotify. Kulturella och kreativa näringarna är en självklar och viktig del i svensk tillväxtstrategi.  

Företag som är starkt beroende av upphovsrätt och annan immaterialrätt har ett högre värdeskapande per anställd jämfört med övriga näringslivet. För att Sverige ska klara av den stenhårda globala konkurrensen behöver vi arbeta för att tillvarata de kunskapsbaserade tillgångarna i landet.

Idag finns all världens musik bara ett knapptryck bort, det innebär dock inte att låtskrivarnas förutsättningar per automatik förbättrats. Musikbranschen har varit framåtblickande och hittat nya affärsmodeller, men lagstiftningen har inte hängt med i utvecklingen.

Just nu arbetar EU med en modernisering av upphovsrätten i syfte att sätta fokus på det värde som låtskrivares verk skapar för de digitala plattformarna och pekar på deras ansvar för att säkra upphovspersonernas rätt. Det ska inte längre endast vara låtskrivarens ansvar att se till att få betalt för sitt alster, även internetplattformarna måste ta en del av ansvaret för att materialet de sprider får användas.

Musikindustrin måste få en fungerande marknad som alla andra. Att alla aktörer agerar under samma villkor är en hörnsten för sund konkurrens. En skälig ersättning efter fastlagda förutsättningar är en självklarhet för att även musikföretags konkurrenskraft ska fungera.

Att såväl konsumenter, musiktjänster, internetplattformar som lagstiftare har respekt för behovet av en balans mellan de som tjänar mycket pengar på innehållet och de som skapar innehållet är en förutsättning för den fortsatta digitala utvecklingen. Alla inblandade aktörer har nu ett ansvar för att se till att den nya lagstiftningen blir verkningsfull.

Förutsättningarna för att Sverige ska fortsätta att vara en världsledande musiknation, där den nya tekniken går hand i hand med den kulturella skaparkraften, skapas här och nu. Lagstiftares villighet, konsumenters medvetenhet och teknikens möjlighet kan ge oss en än mera blomstrande musikindustri.

Vi känner tillförsikt. Att inse betydelsen av musikens kulturella men också ekonomiska värde tjänar vi alla på.

Karsten Dyhrberg Nielsen, vd Stim.

Detta är en debattartikel som publicerades i SvD den 27 januari 2019.