Musiken är min sanningssägare

Karin Rehnqvists musik rör sig i gränslandet mellan folk- och konstmusik. Ett av hennes signum är att hon integrerar den uråldriga sångteknik som kallas kulning, som vallflickor använde för att locka på kreaturen, i den moderna klassiska musiken. Hon beskriver sin musik som ett växelspel mellan mörker och ljus, starkt och svagt. Kompromisslösa kontraster och klanger som letar sig in på djupet.

– För mig är inte musik underhållning. Musiken ger oss insikter och fördjupar våra sinnen. Det är ett annat språk som har andra kvaliteter än språket vi talar, men det är precis lika viktigt. Det blev så oerhört tydligt med ”Blodhov”, ett stycke som verkligen drabbade lyssnarna. Folk satt och grät i publiken – det var väldigt häftigt att uppleva.

”Blodhov” bygger på en diktsvit av den isländska författaren Gerður Kristný med översättning av John Swedenmark. Dikterna har sitt ursprung i forn­nordiska berättelser om våld och övergrepp, här berättad ur kvinnornas perspektiv. För detta stycke fick Karin motta 2019 års Järnåkerstipendium på 100 000 kronor.

– Det blev jag väldigt glad för, just för att ”Blodhov” är så speciellt. Musikaliskt finns det inget som låter som det. Jag komponerade det speciellt för tyska Ensemble Recherche och Lena Willemark, en av våra främsta folksångerskor som jag har jobbat ihop med sedan vi studerade på Kungliga Musikhögskolan.

Utforskande verksamhet

För Karin Rehnqvist är komponerandet en slags utforskande verksamhet. Att ge sig ut på djupt vatten, utsätta sig för att hitta det som känns på riktigt och låta musiken leda vägen är hennes sätt att komma framåt i skapandeprocessen.

– Musiken är min sanningssägare. Genom den bear­betar jag och ställer frågor, går på djupet för att hitta något som jag inte hade kunnat tänka ut innan. Plötsligt är det som att musiken öppnar sig, börjar komponera sig själv och går loss. Det är då det sprakar till – och något annat nöjer jag mig inte med!

Karin Rehnqvist har en lång och gedigen ­karriär ­bakom sig. Hennes breda spektrum av kammar-, ­orkester- och vokalmusik har blivit föremål för såväl ­internationella tonsättarfestivaler som porträttkonserter. Men något hon alltid brunnit extra starkt för är körmusiken där hon med sitt kraftfulla och exakta uttryck gett repertoaren för kör ett nyskapande och viktigt tillskott.

– Svenskt körliv är något av det vackraste vi har. Människor i olika åldrar och från olika håll i landet ­träffas och gör något meningsfullt ihop. Jag har skrivit väldigt mycket för flickkörer, och att unga tjejer får sjunga rått eller kraftfullt är nyskapande inom körmusik.

Som kvinnlig tonsättare har Karin Rehnqvist alltid varit banbrytande. Hon var den första kvinnan som ­studerade komposition vid Kungliga Musikhögskolan, blev 2009 Sveriges första kvinnliga kompositions­professor och är initiativtagare till KVAST, Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare.

Hur har det påverkat dig att vara kvinna i en mansdominerad bransch?
Det har såklart påverkat mig jättemycket. Under kompositionsutbildningen tänkte jag inte så mycket på det, mer än att jag kände mig lite ensam då killarna slog ihop sig. Det var när jag fick barn som jag fick ett större genusperspektiv, säger hon och fortsätter:

KVAST har betytt jättemycket för musiklivet. Kvinnorna syns mer idag, men det är fortfarande många fler killar som söker till kompositionsutbildningar. Jag tycker att det är lite nedslående.

Som professor i komposition har Karin Rehnqvist möjlighet att påverka nästa generations tonsättare, men hon ser ödmjukt på sin roll som förebild.

– Jag får ofta frågan om jag ser mig som en förebild för studenterna, och det kanske jag är, men det är inget jag går runt och tänker på. Men det är underbart att ha kollegor, och att på nära håll följa unga skapande människor i deras utveckling. Med den här rollen har jag möjlighet att inspirera och inspireras i en stimulerande miljö – det är som ett stort kollo för musiklivet.

Vilka råd vill du ge till unga som vill lyckas som tonsättare och kompositörer?
– Skaffa dig en rejäl utbildning! Det finns många bra folkhögskolor och förutbildningar innan du söker till en musikhögskola. Och se till att du drivs av lust, bara då kan du göra något meningsfullt. Ett annat tips är att hitta ditt eget uttryck och skapa mycket på egen hand, utan att fråga dig om finns någon nytta med det du gör – för det kan man inte alltid veta.

Texten publicerades ursprungligen i Stims årsredovisning 2019.