"Det finns ingen bättre tid än nu att satsa på utveckling"

2022 blev ännu ett omvälvande och dramatiskt år, ur ett samhällsperspektiv. Hur ser du på Stims och musikbranschens utmaningar framåt i en orolig omvärld?

– Även om Stim klarat sig bra genom pandemin behöver vi vara ödmjuka inför de enorma utmaning­ar samhället står inför vad gäller krig, energikris, klimatkris och lågkonjuktur. Naturligtvis kommer ju detta ha betydelse för våra intäkter framöver och vi måste vara uppmärksamma på hur kundernas och musikanvändarnas beteenden kan komma att förändras.

– Tittar vi på musikbranschen specifikt är det fram­förallt AI och upphovsrätten som jag ser som den kanske största utmaningen att ta itu med. Vi har, efter många års hårt arbete, en ny upphovsrättslag på plats i EU, vilket är en stor seger. Nu behöver vi titta på AI och andra tjänster med autogenererat innehåll utifrån ett upphovsrättsligt perspektiv.

– I spåren av ett fortsatt växande musikområde ser jag också en annan trend som Stim redan idag jobbar med men där vi behöver göra ännu mer. Det handlar om vad vi ibland kallar för DIY­generationen, där många inte registrerar sin musik och därmed missar ersättning för sitt arbete. Det finns också en risk att de prioriterar pengar i handen och därmed bidrar till en trend av ökad utköpt musik. Konkurrensen hårdnar dag för dag, och vi måste jobba hårt för att möta den.

Trots allt detta blev det ett rekordår.

– Ja, det är väldigt positivt – och 2023 ser fortsatt starkt ut. Det kan inte finnas en bättre tid än nu att satsa på verksamhetsutveckling. Nu går vi in i en ny tid där vi behöver vara ännu mer lyhörda och på tårna – och visa att vi verkligen förstår våra anslut­nas verklighet.

Under 2022 togs ett beslut om att avveckla nuvarande gradering under en extrainsatt stämma. Vad betyder det för Stim och vad händer nu?

– Det betyder att vi får större kraft att stödja svensk musik. Det är ett arbete vi gjort i snart 100 år och som nu ges ännu bättre förutsättningar – för att på bästa sätt verka för musikalisk mångfald och återväxt. Genom Stim Forward Fund och vår nya avdelning för musikfrämjande har vi nu skapat en enhet som kan leda det gemensamma arbetet inom Stimsfären – och det har stor betydelse för det strategiska arbetet.

– All musik är ju inte omedelbart kommersiell. Det är själva grundinsikten som det musikfrämjan­de arbetet grundar sig på, men också det som skiljer oss från andra aktörer på marknaden. Vi är helt unika i vårt sätt att ta samhällsansvar och jobba med hållbarhet. Att se till att musiken tas på allvar och ges ersättning, det är vår affärsidé kan man säga. Det handlar inte bara om snabba pengar utan om rättvisa och långsiktighet. På det sättet har vi inte bara ett hållbart perspektiv utan också ett holistiskt.

Extrastämman genomfördes med ett stort engagemang. Vi har också ökat det tota­la antalet medlemmar med rösträtt med hela 34 procent sedan 2020. Hur ser du på utvecklingen?

– Från mitt perspektiv var det stora engagemanget den största framgången med extrastämman. Det var ju väldigt osäkert om förslaget att avveckla graderingen faktiskt skulle gå igenom. Att stäm­man sedan röstade igenom förslaget med en så stor majoritet är både stärkande och förtroende­ingivande. – Sedan är det oerhört glädjande att vi också fått fler röstberättigade medlemmar i Stim och att engagemanget hos våra anslutna ökar. Det är ju själva grunden för medlemsdemokratin; att alla kan vara med och påverka framtiden för Stim.

2023 är ett stort jubileumsår för Stim. Vad betyder det att Stim fyller 100 år och vilka viktiga strategiska frågor jobbar ni med inom styrelsen?

– Vi har mött många utmaningar under våra 100 år så detta är en tid att både blicka bakåt och fram­åt. Vad kan vi lära oss av de kriser vi redan gått igenom? Till syvende och sist handlar det om att modellen för kollektiv förvaltning, med den värde­grund vi har, faktiskt har hållit i 100 år. Vår uppgift är att se till att den håller i 100 år till. Vi får aldrig tappa tron på idén om att ta emot alla på samma villkor, samtidigt som vi jobbar för den musika­liska mångfalden och återväxten. Allt detta vilar i sin tur på upphovsrätten som vi måste fortsätta värna om. Musiken har sitt emotionella värde men det måste också ha sitt monetära värde för att ny musik ska kunna skapas.

Har du något som du särskilt ser fram emot under jubileumsåret?

– Att få möta alla bakom musiken, både på fest och i andra sammanhang, och möjlighet att få prata om framtidsfrågorna. Det är ett fint till­fälle att lyfta blicken men också att fira svensk musiks enorma framgångar i världen.