Stärk skyddet för avtalslicenser
Systemet bygger på att organisationer som samlar stora mängder rättighetshavare får rätt att ge ut breda licenser för att underlätta användningen inom ett område. Men på grund av ett utslag i EU-domstolen är systemet hotat (http://ipkitten.blogspot.com/2016/11/breaking-cjeu-follows-ag-and-holds.html) och därför arbetar Sverige hårt i EU för att rädda systemet. Därför är det glädjande att senaste förslaget till upphovsrättsdirektiv innehåller skrivningar för att stärka skyddet för avtalslicenser.
En av experterna på avtalslicenser är Jerker Ryden som idag är verksjurist på Kungliga biblioteket.
Vad innebär avtalslicenser och vad är dess styrkor?
Att digitaliserade och digitalt födda dokument kan tillgängliggöras för allmänheten, högre utbildning och forskning tack vare att avtalslicensen löser problemet med det digitala dilemmat. Utan avtalslicensen skulle inte access kunna ges till digitala samlingar på grund av de oöverstigliga transaktionskostnader som en klarering av rättigheter skulle medföra med traditionella licenser och dilemmat att samtliga rättighetshavare inte kan identifieras eller inte representeras av en rättighetsorganisation.
I copyrightdirektivet finns förslag om avtalslicenser i artikel 9a. Hur ser du på detta förslag?
Det är ett ”benchmark” som garanterar att vi i Sverige kan vara förvissade om att vi även i framtiden kan förlita oss på att kunna förmedla bibliotekets samlingar till våra målgrupper med stöd av avtalslicensen. Utan förslaget i artikel 9a finns det en risk att avtalslicensen är hotad och därmed fjärraccessen till bibliotekens samlingar.
Hur använder biblioteken avtalslicenser idag och hur ser ni att man skulle kunna utveckla framöver?
Avtalslicensen används i dagsläget på Kungliga biblioteket för att kunna tillgängliggöra digitaliserade dagstidningar på folkbibliotek, universitet och högskolor samt riksarkivet.
Kungliga biblioteket vill i dialog med rättighetshavarna skapa förutsättningarna för att bibliotekets samlingar i sin helhet ska kunna tillgängliggöras för forskning men även andra målgrupper.
I det perspektivet är det viktigt att vara lyhörd för såväl användarnas behov som rättighetshavarnas ekonomiska intresse och utveckla accessen till att möta användarnas behov.
Avtalslicenser har ju sina tydliga fördelar för bibliotek och rättighetshavare, men vad innebär det för allmänheten?
Att flexibla lösningar kan utvecklas över tiden i syfte att möta allmänhetens behov, eftersom avtalslicensen förutsätter ett kontrakt och kontrakt kan modifieras över tiden. Detta till skillnad från ett undantag från upphovsrätten som enligt internationella åtaganden och EU-direktiv måste vara avgränsade för specifika utnyttjanden och därmed inte kan möjliggöra alla de utnyttjanden allmänheten efterfrågar. Dessutom förutsätter ändrade eller nya undantag ändringar i EU-direktiv och därefter nationell lagstiftning, vilket är en process som tar många år i anspråk och inte håller jämna steg med teknikutvecklingen.