Opinion16 maj 2022

Nyligen kom EU-domstolens avgörande i det så kallade Polen-målet, vilket handlar om hur artikel 17 i upphovsrättsdirektivet är utformad för att både skydda rättighetshavarna och säkerställa att yttrande- och informationsfriheten värnas. Bakgrunden är att Polen 2019 stämde Europaparlamentet och ministerrådet då man menade att delar av artikel 17 borde ogiltigförklaras.

I domen (C-401/19) slår EU-domstolen fast att artikel 17  innehåller flera säkerhetsmekanismer. Domstolen konstaterar att artikeln har fått en välavvägd utformning där skyddet för immateriella rättigheter (så som upphovsrätten) balanseras mot skyddet för yttrande- och informationsfrihet. Vid de nationella implementeringarna måste medlemsstaterna säkerställa en skälig avvägning mellan de olika rättigheterna. Domstolen betonar också vikten av att lagstiftningen ger utrymme för en anpassning till förändrade omständigheter, vilket teknikutvecklingen är ett exempel på.   

Det här innebär att ordalydelsen och utformningen av artikel 17 är godkänd av EU-domstolen. Det medför att en implementering som liknar direktivet så mycket som möjligt (vad som brukar kallas för direktivsnära implementering), uppfyller avvägningen mellan skyddet för immaterialrätt och yttrandefriheten. Domen visar vägen för en mer direktivsnära implementering vilket också de flesta av EU:s medlemsstater har redan gjort.

Det här är viktigt för svenska regeringen att ta till sig, som är försenade i sitt arbete med den svenska implementeringen då de velat vänta in domen. Justitiedepartementet har föreslagit en nationell särlösning, som avviker från vad som står i direktivstexten. Nu när detta avgörande har kommit arbetar vi för att regeringen ska ta intryck av domen i sitt implementeringsarbete och göra en mer harmoniserad och direktivsnära implementering, så att svenska rättighetshavare får samma skydd som sina europeiska kollegor.