"Vi vill fortsätta vara en viktig del av det svenska musikekosystemet"

Hej Anna-Karin, först och främst, den obligatoriska frågan. Hur känns det att vinna Stimgitarren?

– Det känns jätteroligt och kul att bli uppmärksammade för något som vi ju jobbar med hela tiden på Sveriges Radio, nämligen musiken. Vi är så måna om att spela mycket musik och att naturligtvis ska vi betala upphovspersonerna för musiken vi spelar, det är något av det viktigaste i mitt uppdrag.

Du har ju en titel som inte så många kan slänga sig med i Sverige – vad gör en musikchef egentligen?

– Det ser väldigt olika ut för olika dagar – musiken på Sveriges Radio är väldigt bred. Vi jobbar väldigt olika med musiken beroende på vilken kanal vi jobbar med. Frågorna som rör P2, konstmusiken och den klassiska musiken tar vi hand om på ett sätt, musiken i P3 arbetar vi med på ett sätt och musiken i P4 har vi en lite annan strategi med. Mina dagar är fyllda av att ge så goda förutsättningar som möjligt för de personerna som verkligen jobbar med att lägga musiken. Mitt arbete är också att det ska finnas pengar internt för att vi faktiskt ska kunna spela musik.

– Det är alltid väldigt kul att jobba med musiken på Sveriges Radio, på riktigt så tycker jag att det är det finaste som finns! Vi vet att musiken är fortsatt en väldigt stor och stark anledning till att folk älskar att lyssna på Sveriges Radio. Så klart att människor vill höra nyheter, granskningar och allt det talade innehållet, men vi vet att de även lyssnar för att få lära känna ny musik och musiken som man känner igen. Det är en väldigt viktig anledning till att Sveriges Radio är så omtyckt av folk i största allmänhet i Sverige.

Är det oftast i Sveriges Radio man hör ny musik för första gången?

– I P3 är det ju en av våra viktigaste uppgifter, att stötta unga svenska artister och musiker och få ut deras musik till allmänheten. Det finns ju så många som gör musik så det är tyvärr ett nålsöga att ta sig igenom. Men den där guidade funktionen som vi har, att faktiskt hjälpa folk att hitta den bästa musiken, det är en väldigt viktig del av vårt jobb.

– Det ska inte kännas som att man kommer in i ett stort bibliotek och inte vet vilken hylla ska man börja med. Så vi hjälper våra lyssnare lite på traven: Populärmusikhyllan med låtskrivare som Bell och Håkan Hellström har vi här, Mozarthyllan har vi här och Peter Jöbackhyllan står här borta. Det är en väldigt viktig funktion, att hjälpa folk att hitta.

Hur mycket anpassar ni musik utifrån lyssnarna eller försöker att påverka lyssnarna?

– Nej, det är nog mer så att vi försöker vara följsamma. Sen har vi en musikpolicy per kanal och de ser olika ut. P3:s publik är ju en väldigt musikintresserad publik, med framåtlutad musiklyssning. Där ska man kunna upptäcka ny musik, men även höra äldre musik, vi har gjort om vår musikpolicy för P3 ganska mycket så att vi inte bara spelar den senaste tolvmånaders musiken utan vi kan titta bakåt ganska ordentligt. Hela tiden utifrån perspektivet att vi spelar musik för den musikintresserad publik.

– I P4 spelar musiken en helt annan roll och ska mer vara sällskap, man ska känna igen sig, det ska vara precis som hemma och då blir det ju på ett annat sätt. P2 är mer en musikkanal för både den klassiska musiken men även folkmusik och jazz. Det är viktigt att skilja de åt tycker vi, för att vi inte ska spela samma musik överallt. Vi ska utnyttja att vi har olika plattformar och kanaler och faktiskt vara så breda som möjligt och spela mycket musik. Om man tittar på hur många unika titlar vi spelar per år så är det väldigt mycket, speciellt i P2 där vi inte har någon slags rotation utan där vi verkligen vill vara så breda som möjligt. Men i P3 och P4 har vi också nya titlar som snurrar även om det är färre där än i P2. Förra året spelade vi nästan 30 000 unika titlar där.

Hur viktig är public service för svensk musik?

– Jag skulle säga att mycket av den svenska musiken hos oss inte finns i samma utsträckning hos våra kommersiella vänner. De har ett annat uppdrag och det är andra saker som styr vilken musik de spelar. Det är viktigt, inte minst för svensk musik, det är hos oss man som svensk artist och svensk upphovsperson får sin musik spelad och kan bli ett välkänt namn för den stora publiken. Sveriges Radio och public service i synnerhet har ju ett brett uppdrag, men i och med att musiken fortsatt är en stor anledning till att så många lyssnar på Sveriges Radio så är det ju klart att musik är viktigt för oss, legitimiteten för public service handlar ju mycket om att vi fortsatt är relevanta för en stor del av befolkningen. Därför är det klart att det är viktigt att det fortfarande känns härligt för publiken att lyssna på Sveriges Radio och få unika upplevelser.

– Vi ska fortsätta vara en väldigt viktig del av det svenska musikekosystemet. Det finns en ömsesidighet i vårt samarbete, Sveriges Radio behöver ju upphovspersonerna – annars har vi ju ingen bra musik att spela.

Slutligen, vad tycker du är det bästa med musik?

– Det bästa är att folk mår bra av musik. I en värld där det faktiskt finns mycket som är jobbigt så kan det vara otroligt härligt att gå in i riktigt bra musik, att få en härlig musikupplevelse. Det är välbefinnande.