donnez_live.jpg

Donnez
Foto: Jan-Åke Isaksson, bstation graphics
Nyhet16 juli 2019
I Sverige står dansbandsmusiken stadigt och i veckan är det åter dags för den årliga dansbandsveckan i Malung. Stims musikkonsulent berättar mer om genren och vad som kännetecknar musiken.

Den årliga dansbandsveckan i Malung är i full gång och dansbandsmusiken är het just nu! Vi passade därför på att prata med Stims musikkonsulent Jonas Nordin, för att få en förklaring till vad som kännetecknar dansbandsmusiken och vad som gör den slagkraftig.

– En typisk dansbandslåt är givetvis dansant i första hand, gärna med tryck- eller buggmöjligheter. Själva receptet är ett direkt och enkelt tilltal och formen är ganska konservativ. En dansbandslåt innehåller sällan musikaliska utsvävningar utan består snarare av en lättfångad melodi med självklar och okomplicerad visharmonik.

Texterna i dansbandmusik handlar vanligtvis om relationer och kärlek och gärna åt det lite sentimentala och nostalgiska hållet. Enligt Jonas är det viktigt att låtarna har ett positivt budskap, såsom "vi kan börja om, det kommer ordna sig, jag tror på kärleken, det är aldrig försent".

– Texterna kan också ha en lite komisk hook, exempelvis en uppmaning eller något särskilt som skall utföras eller uppfyllas, som sedan upprepas som ett mantra genom låten. Så har det sett ut genom åren och utvecklingen av den här modellen för text och musik har skett ganska långsamt.

Jonas vill ändå understryka att dansbandsgenren har förnyats ett flertal gånger.

– Dansbandsgenren har utvecklats från 60-talets poplåtar via 70-talets countryinfluenser till att på 90-talet mer likna tidstypiska poplåtar. Men stilen är nästan alltid ganska konservativt hållen. Utvecklingen av genren följer också vad som hänt inom Melodifestivalen och Eurovision ganska nära. Melodin skall vara lättfattad och gärna fastna direkt och ska helst inte provocera eller sticka av på ett utmärkande sätt.

Men varför har dansbandsmsuiken vuxit sig så stark i just Sverige och våra grannländer? Jonas har en tänkbar förklaring.

Jonas Nordin
– Att dansbandsgenren har fått särskilt fotfäste här i Skandinavien kan bero på att vi är en glest befolkad region. Folkparker och stadshotell har kommit att bli väldigt viktiga för nöjeslivet, framför allt utanför storstäderna. Mot slutet av 60-talet blev det viktigare för popbanden att skriva eget material och då valde många band att sadla om till att bli dansband istället. Banden hade inarbetade turnérutter med uppbyggda kontaktnät ute i landet. Detta sammanföll också med en musikalisk generationsväxling. Många av 60-talsbanden fortsatte alltså att spela covers, säger Jonas.

– I och med att publiken blev äldre blev det viktigare att musiken skulle gå att dansa pardans till. Pardans med en "modern touch" är viktigt att påpeka. Kultis och gammaldans, hambo och schottis var ju sådant som 60-talets ungdomars föräldrar dansat till på 30-40-talet.

Många dansbandslåtar är riktiga klassiker och lever kvar år efter år. Hur lyckas de med det?

– De är lättfattade, lättdansade, ofta medryckande och fyller därför en viktig funktion när möten mellan människor uppstår. Om låten inte innehåller för många tidsmarkörer utan förnyas varsamt, så kan den överleva hur länge som helst. Texter om romantik, förhoppningar, längtan och möten är universella mänskliga behov som troligtvis aldrig kommer bli omoderna.

Om jag vill skriva bra dansbandsmusik, finns det några ingredienser som jag absolut bör ha med?

– Det viktiga är ju att låtarna fastnar på ett eller annat sätt och att de inte är provocerande eller manar sin publik att ta ställning mot det ena eller andra. Dansbandslåtarna är tillverkade för att så många som möjligt skall ha trevligt i låtens sällskap. Det är musik som talar till människans basala behov av ömhet, närhet och gemenskap, gärna då i form av dans.

Några exempel på vanliga dansbandsteman (öppnas i Spotify):

Tillbakablickande romantik: Gråt inga tårar – Thorleifs

En positiv ljusare framtid: För det här är bara början – Elisa's

Bra sväng med annorlunda hook: Carina – Larz-Kristerz

Romantisk förhoppning: Gång på gång – Sten & Stanley

För en yngre och något ”poppigare” publik: Chilla ner – Arvingarna